En oavgjord match är ibland värd så mycket mer än en poäng...
Stenungsunds HK:s f-94/95 är äntligen tillbaka på banan efter ett par mindre bra matcher. Under en längre tid har spelet "låst sig" offensivt och tjejerna har fått kämpa enormt i varje match utan att riktigt lyckas. Med ett oavgjort resultat mot Aranäs (14-14) går a-flickorna mot ljusare tider.
Det var ett sjukdomsdrabbat SHK som mötte Aranäs på fredagskvällen. Ett par ordinarie spelare var såpass sjuka att de inte kunde spela och ytterligare ett par kände sig krassliga innan match. Dessutom var tränaren Fredrik Bergvall borta pga sjukdom.
De som kunde spela spelade och gjorde det riktigt bra om man jämför med hur det har sett ut senaste tiden. Försvaret var som vanligt stabilt och målvaktsspelet lika så. SHK körde både 6-0 och 5-1 försvar och båda typerna fungerade bra.
Det roligaste jag (som tränare) tar med mig från denna matchen är att vi äntligen kommer till bra lägen. Vi gör förvisso "bara" 14 mål men vi hade gott om lägen att göra fler mål. I tidigare matcher har vi haft svårt att ens komma till lägen men denna gång fick vi bra och många lägen. Att vi inte sätter fler lägen är ju förstås synd en sån här dag men man måste börja nånstans. Nästa match sätter vi ett par lägen till och då vinner vi matchen.
Missa nu inte a-lagets seriefinal imorrn mot Nordpolen. Matchen spelas i Bollhallen kl. 15.00. Enbart egen begravning är en rimlig ursäkt till att inte vara där.
/Dr. Phil
Det var ett sjukdomsdrabbat SHK som mötte Aranäs på fredagskvällen. Ett par ordinarie spelare var såpass sjuka att de inte kunde spela och ytterligare ett par kände sig krassliga innan match. Dessutom var tränaren Fredrik Bergvall borta pga sjukdom.
De som kunde spela spelade och gjorde det riktigt bra om man jämför med hur det har sett ut senaste tiden. Försvaret var som vanligt stabilt och målvaktsspelet lika så. SHK körde både 6-0 och 5-1 försvar och båda typerna fungerade bra.
Det roligaste jag (som tränare) tar med mig från denna matchen är att vi äntligen kommer till bra lägen. Vi gör förvisso "bara" 14 mål men vi hade gott om lägen att göra fler mål. I tidigare matcher har vi haft svårt att ens komma till lägen men denna gång fick vi bra och många lägen. Att vi inte sätter fler lägen är ju förstås synd en sån här dag men man måste börja nånstans. Nästa match sätter vi ett par lägen till och då vinner vi matchen.
Missa nu inte a-lagets seriefinal imorrn mot Nordpolen. Matchen spelas i Bollhallen kl. 15.00. Enbart egen begravning är en rimlig ursäkt till att inte vara där.
/Dr. Phil
Sammanfattning av första delen av säsongen
För första gången sedan början av hösten känner jag att jag har lite tid över så vad kan då vara lämpligare än att sammanfatta säsongen så här långt? Vad har varit bra, vad har varit mindre bra? Anyways, GO!
Nio vinster och en oavgjord är facit än så länge. En målskillnad på +104. Att säga något annat än att det är godkänt är ju ganska idiotiskt. Det spelar ingen större roll vilken serie man spelar i utan om man är obesegrad efter tio matcher så har man gjort det bra!
Vad beror det på då?
Först och främst så har vi en mer seriös inställning i år än vad vi har haft föregående år. Vi gick tidigt in och beslöt oss för att satsa och det har tydligen gett resultat. Vi gjorde en rejäl försäsong som har gett frukt än så länge.
Sedan så kan man inte sticka under stolen med de nyförvärv som stärkt truppen tills i år. Trion Bodin, Geggy och Jerneborn är alla tre grymt viktiga pjäser i laget. De har bidragit till 10 extra mål per match och att försvaret blivit än mer "bomschtängt" än vad det var innan.
Nu har vi haft ett juluppehåll och man får nog sätta ett litet frågetecken på formen i laget... Det sades innan jul att det skulle tränas flitigt i mellandagarna men träningarna har uteblivit pga sjukdom och andra frånfall. Förhoppningsvis har spelarna tagit sitt ansvar och tränat på egen hand men jag har en olustig känsla av att vissa kan ha tummat lite på träningen. OM det skulle vara så att vi gör samma misstag som för två år sedan (då vi vann allt innan jul men tappade allt) då blir jag grymt besviken... Då har vi bara oss själva att skylla tyvärr.
Men men... Jag ska inte måla fan på väggen så att säga utan vi SKA vinna resterande matcher också. Det kan vi absolut göra om vi går in med rätt inställning och inte börjar ta ut segrarna i förskott. Nu har vi iofs tappat Oscar "SJ" Öberg men med en tränare som Bernt Bodin så är jag inte så orolig. Han har nog funderat ut någon bra lösning.
Så se nu till att komma ner och kolla på våra hemmamatcher gott folk! Nästa hemmamatch spelas den 15 januari kl. 15.00 i Ica Kvantum Arena förstås. Vinner vi den så har vi en serieledning med 6-7 poäng men förlorar vi den så är ledningen endast 3 poäng. Kort och gott, en nyckelmatch!
//
Dr. Phil
Nio vinster och en oavgjord är facit än så länge. En målskillnad på +104. Att säga något annat än att det är godkänt är ju ganska idiotiskt. Det spelar ingen större roll vilken serie man spelar i utan om man är obesegrad efter tio matcher så har man gjort det bra!
Vad beror det på då?
Först och främst så har vi en mer seriös inställning i år än vad vi har haft föregående år. Vi gick tidigt in och beslöt oss för att satsa och det har tydligen gett resultat. Vi gjorde en rejäl försäsong som har gett frukt än så länge.
Sedan så kan man inte sticka under stolen med de nyförvärv som stärkt truppen tills i år. Trion Bodin, Geggy och Jerneborn är alla tre grymt viktiga pjäser i laget. De har bidragit till 10 extra mål per match och att försvaret blivit än mer "bomschtängt" än vad det var innan.
Nu har vi haft ett juluppehåll och man får nog sätta ett litet frågetecken på formen i laget... Det sades innan jul att det skulle tränas flitigt i mellandagarna men träningarna har uteblivit pga sjukdom och andra frånfall. Förhoppningsvis har spelarna tagit sitt ansvar och tränat på egen hand men jag har en olustig känsla av att vissa kan ha tummat lite på träningen. OM det skulle vara så att vi gör samma misstag som för två år sedan (då vi vann allt innan jul men tappade allt) då blir jag grymt besviken... Då har vi bara oss själva att skylla tyvärr.
Men men... Jag ska inte måla fan på väggen så att säga utan vi SKA vinna resterande matcher också. Det kan vi absolut göra om vi går in med rätt inställning och inte börjar ta ut segrarna i förskott. Nu har vi iofs tappat Oscar "SJ" Öberg men med en tränare som Bernt Bodin så är jag inte så orolig. Han har nog funderat ut någon bra lösning.
Så se nu till att komma ner och kolla på våra hemmamatcher gott folk! Nästa hemmamatch spelas den 15 januari kl. 15.00 i Ica Kvantum Arena förstås. Vinner vi den så har vi en serieledning med 6-7 poäng men förlorar vi den så är ledningen endast 3 poäng. Kort och gott, en nyckelmatch!
//
Dr. Phil
Tränare avgår för SHK:s herrar.
Det är mer eller mindre klart att SHK numera står utan tränare till hösten. Tobias Pettersson beslutade tidigare idag att han INTE kommer förtsätta som tränare för Stenungsunds herrar.
Oerhört tråkigt och kass men en tränare utan motivation är också piss så vad ska man göra... Jo, man ska skita i det och vinna varenda jävla match ändå. Vi börjar med turneringsvinst i Danmark trots avsaknad av en mängd spelare. GO!
Oerhört tråkigt och kass men en tränare utan motivation är också piss så vad ska man göra... Jo, man ska skita i det och vinna varenda jävla match ändå. Vi börjar med turneringsvinst i Danmark trots avsaknad av en mängd spelare. GO!
Säsongen har börjat på allvar.
Ja då var det äntligen v. 34 och samtliga lag i SHK har dragit igång träningarna igen. Många nya tränare till olika lag och det kommer förhoppningsvis ge bra med tändvätska innan diverse SM och turneringar. För f-94:ornas del var det förvisso inga nya tränare men de fick ett tjugotal tjejer att träna och spela ihop med så det kommer ge mycket i "det långa loppet".
Som det ser ut nu så tränar A-flickorna (94-95) tillsammans med damerna i en gemensam träningsgrupp. Detta pga att damerna inte lyckats hitta en tränare. Självklart inget optimalt läge i vissa synpunkter men vi har tränat tre pass nu tillsammans och det ser bra ut. Tjejerna står emot bra och det märks ingen större skillnad, iaf inte i storlek, mellan a-flicka och dam. Vissa av de äldre kan dessutom bidra med rutin och lugn som a-flickorna ibland saknar.
Så var det ju Sinatra Cup för herrarna i helgen också... A-laget åker med en relativt liten trupp med 9-10 spelare. Bergvall är borta pga jobb, Jeton likaså. Bernt blev olyckligtvis skadad i veckan och Sebbe är skadad sedan tidigare. Många skador och annat men det är aldrig någon idé att gråta över spilld mjölk... Vi som KAN spela SKA göra jobbet och vi SKA prestera i helgen. Det finns inga andra alternativ! Segra eller dö!
/Dr. Phil
Som det ser ut nu så tränar A-flickorna (94-95) tillsammans med damerna i en gemensam träningsgrupp. Detta pga att damerna inte lyckats hitta en tränare. Självklart inget optimalt läge i vissa synpunkter men vi har tränat tre pass nu tillsammans och det ser bra ut. Tjejerna står emot bra och det märks ingen större skillnad, iaf inte i storlek, mellan a-flicka och dam. Vissa av de äldre kan dessutom bidra med rutin och lugn som a-flickorna ibland saknar.
Så var det ju Sinatra Cup för herrarna i helgen också... A-laget åker med en relativt liten trupp med 9-10 spelare. Bergvall är borta pga jobb, Jeton likaså. Bernt blev olyckligtvis skadad i veckan och Sebbe är skadad sedan tidigare. Många skador och annat men det är aldrig någon idé att gråta över spilld mjölk... Vi som KAN spela SKA göra jobbet och vi SKA prestera i helgen. Det finns inga andra alternativ! Segra eller dö!
/Dr. Phil
Bakslag för Stenungsunds herrar.
Det är fredag och Stenungsunds herrar skulle egentligen varit på väg till årets första cup, Havets Cup, i Lysekil. Tyvärr så visade det sig att allt för många i den redan så klena a-truppen inte kunde spela i helgen så ledningen beslutade att dra ur laget. När läget inte kunde bli sämre så fick vi i alla fall besked om ett nyförvärv som gjorde kvällen lite mer uthärdlig.
Det trista beskedet nådde laget alldeles innan torsdagsträningen började och besvikelsen varierade från spelare till spelare. Personligen blev man ju förstås sur och besviken eftersom man hade sett fram emot att åka till Lysekil och krossa Varbergare, värmlänningar med flera. Andra blev såpass upprörda så att hade svårt att träna överhuvudtaget. Tyvärr är det bara att bita i det sura äpplet och inse fakta. Finns det inte spelare kan man inte spela. Vissa föreslog att vi skulle spela med en av våra målvakter som utespelare eller liknande förslag men jag tycker det bara är onödigt. Ska man ställa upp i en cup så ska man kunna konkurrera så det var rätt av ledarna att ta bort oss.
Träningen var iaf som vanligt bra och att man var förbannad gjorde ju bara att man tog i lite extra. Två gamla bekanta, Roberth Björkner och Daniel Lindbladh dök dessutom upp så vi kunde träna på riktigt ordentligt. Det är alltid gött med folk på träningarna och om dessa två veteraner vill fortsätta träna kan det göra truppen betydligt mer stabil.
När alla vännerna gått hem... och träningen va slut för länge sen... Då ringde dessutom Dennie Sundberg och bekräftade för vår ordförande att han kommer ansluta till truppen om två veckor drygt. Det är riktigt gött att äntligen få lite positiva besked efter all skit som hänt.
/Dr. Phil
Det trista beskedet nådde laget alldeles innan torsdagsträningen började och besvikelsen varierade från spelare till spelare. Personligen blev man ju förstås sur och besviken eftersom man hade sett fram emot att åka till Lysekil och krossa Varbergare, värmlänningar med flera. Andra blev såpass upprörda så att hade svårt att träna överhuvudtaget. Tyvärr är det bara att bita i det sura äpplet och inse fakta. Finns det inte spelare kan man inte spela. Vissa föreslog att vi skulle spela med en av våra målvakter som utespelare eller liknande förslag men jag tycker det bara är onödigt. Ska man ställa upp i en cup så ska man kunna konkurrera så det var rätt av ledarna att ta bort oss.
Träningen var iaf som vanligt bra och att man var förbannad gjorde ju bara att man tog i lite extra. Två gamla bekanta, Roberth Björkner och Daniel Lindbladh dök dessutom upp så vi kunde träna på riktigt ordentligt. Det är alltid gött med folk på träningarna och om dessa två veteraner vill fortsätta träna kan det göra truppen betydligt mer stabil.
När alla vännerna gått hem... och träningen va slut för länge sen... Då ringde dessutom Dennie Sundberg och bekräftade för vår ordförande att han kommer ansluta till truppen om två veckor drygt. Det är riktigt gött att äntligen få lite positiva besked efter all skit som hänt.
/Dr. Phil
Träningsläger i Grundsund. Dé du!
SHK:s herrar var i Grundsund på träningsläger i helgen. De flesta kunde medverka men som vanligt var inte truppen fulltalig. Det bjöds på bra träningar, tveksam matlagning och hissnande kajakturer i den svenska skärgården. Allt man kan begära av ett träningsläger...
Helgen började hemma hos Anders Blomquist där det bjöds på lunch i form av en utsökt pastasallad. Det snackades en hel del skit som det brukar göras när många män samlas i ett rum och inga undantag denna gång. För en gångs skull var alla duktiga och diskade efter sig så lägenheten lämnades i ungefär samma skick som den var innan ockupationen.
Samling 13.30 för gemensam avfärd mot världens ände, Grundsund. Orten ligger typ 2 mil från Lysekil men det kändes ändå som att man åkte i en timme på små, trånga vägar och hur man än bar sig åt så var det alltid nån turistande söndagsåkare som låg framför och sinkade tempot.
Väl framme var det bara att byta om och träna första passet i "Bottnahallen". Mycket fotarbete och boll. Mycket skott.
Efter träningen så delade vi in oss i tre matgrupper. Första gruppen fick i order att fixa pasta och köttfärssås till middag. Mat, ja. Gott, nej nej. Det blev ungefär tio gram köttfärs var ungefär och ketchupen var ju inte av högsta kvalité :P
Kvällssolen vaggade in Grundsund i ett lugn som saknar motstycke och vädret kunde inte vara bättre för en kajaktur bland kobbar och skär. Tyvärr var vädret lite "för" snällt så inga trillade ju i under själva turen. Vi fick ta saken i egna händer och välta de som vi tyckte förtjänade det :D
Sen blev det kväll och vi käkade på ett litet ställe och trots påtryckningar från övriga matgäster så vägrade vi sjunga "Sommarnatt". Eller matgäster och matgäster... Snarare en asfull kille i en allt för liten skjorta...
Har ni försökt sova inne i en ugn någongång? För er som har testat så vet ni att det är ganska svårt. När ugnen dessutom luktar man och andra vidriga dofter så är det ännu svårare kan jag säga... Men vi försökte allt få en blund medan vi ugnsbakades i 225 grader i åtta timmar. Vissa fick nog en kvarts sömn iaf...
Anyways. Frukost. Ägg, ägg och lite ägg. Gött!
Två träningspass till med lite Pyttipanna mellan dem. Jo... Ägg där med ja...
Man kan ju säga som så att det var inte bara svett och blod som luktade inne i "Bottnahallen" i förmiddags...
/Dr. Phil
Helgen började hemma hos Anders Blomquist där det bjöds på lunch i form av en utsökt pastasallad. Det snackades en hel del skit som det brukar göras när många män samlas i ett rum och inga undantag denna gång. För en gångs skull var alla duktiga och diskade efter sig så lägenheten lämnades i ungefär samma skick som den var innan ockupationen.
Samling 13.30 för gemensam avfärd mot världens ände, Grundsund. Orten ligger typ 2 mil från Lysekil men det kändes ändå som att man åkte i en timme på små, trånga vägar och hur man än bar sig åt så var det alltid nån turistande söndagsåkare som låg framför och sinkade tempot.
Väl framme var det bara att byta om och träna första passet i "Bottnahallen". Mycket fotarbete och boll. Mycket skott.
Efter träningen så delade vi in oss i tre matgrupper. Första gruppen fick i order att fixa pasta och köttfärssås till middag. Mat, ja. Gott, nej nej. Det blev ungefär tio gram köttfärs var ungefär och ketchupen var ju inte av högsta kvalité :P
Kvällssolen vaggade in Grundsund i ett lugn som saknar motstycke och vädret kunde inte vara bättre för en kajaktur bland kobbar och skär. Tyvärr var vädret lite "för" snällt så inga trillade ju i under själva turen. Vi fick ta saken i egna händer och välta de som vi tyckte förtjänade det :D
Sen blev det kväll och vi käkade på ett litet ställe och trots påtryckningar från övriga matgäster så vägrade vi sjunga "Sommarnatt". Eller matgäster och matgäster... Snarare en asfull kille i en allt för liten skjorta...
Har ni försökt sova inne i en ugn någongång? För er som har testat så vet ni att det är ganska svårt. När ugnen dessutom luktar man och andra vidriga dofter så är det ännu svårare kan jag säga... Men vi försökte allt få en blund medan vi ugnsbakades i 225 grader i åtta timmar. Vissa fick nog en kvarts sömn iaf...
Anyways. Frukost. Ägg, ägg och lite ägg. Gött!
Två träningspass till med lite Pyttipanna mellan dem. Jo... Ägg där med ja...
Man kan ju säga som så att det var inte bara svett och blod som luktade inne i "Bottnahallen" i förmiddags...
/Dr. Phil
Torsdagsträningen för herrarna
Igår var sista träningen innan helgens träningsläger i Grundsund. Laget började med 45 minuterns löpning indelat på en kvarts fotboll och en halvtimme mer intensiv fys/tempolöpning. Sedan var det 90 minuter handboll i hallen.
Vi möttes av nya bollar när vi kom in i hallen. Visserligen bara fem stycken nya pga att lagret var rensat på Team Sportia men fem är bättre än inga. Det märktes direkt att passningarna och skotten satt mer där de skulle men det är fortfarande en bit kvar till riktig kvalité.
Den gamle SHK-spelaren Denny "Geggy" Sundberg(?) gjorde ett litet gästspel under gårdagen. Denna hårdskjutande V9 kommer testträna med laget under nästa vecka och eventuellt vara med under Havets Cup. Övriga klubbar som är intresserade av 32-åringen är Torslanda och Orust. Denny spelade ifjol ett par matcher för Orust.
/Dr. Phil
Vi möttes av nya bollar när vi kom in i hallen. Visserligen bara fem stycken nya pga att lagret var rensat på Team Sportia men fem är bättre än inga. Det märktes direkt att passningarna och skotten satt mer där de skulle men det är fortfarande en bit kvar till riktig kvalité.
Den gamle SHK-spelaren Denny "Geggy" Sundberg(?) gjorde ett litet gästspel under gårdagen. Denna hårdskjutande V9 kommer testträna med laget under nästa vecka och eventuellt vara med under Havets Cup. Övriga klubbar som är intresserade av 32-åringen är Torslanda och Orust. Denny spelade ifjol ett par matcher för Orust.
/Dr. Phil
Coopertest och andra bollträningen.
I tisdags var det Coopertest på schemat för SHK:s herrar. Tanken med testet var att se om grabbarna hade bibehållit sin form under sommaruppehållet. Tiderna har ännu inte kommit upp på hemsidan men snabbast var "yours truly" på 11.17 och strax efter kom Anton Bodin följd av Fredrik Bergvall och Daniel Svensson. En glad överraskning var att Bernt Bodin var med och sprang. Kan det vara ett monsternyförvärv på gång kanske?
Senare på kvällen hölls a-lagets andra bollpass i "Grottan". Känns fortfarande lite sådär med precision och så vidare men materiallirare som man är så skyller jag och andra med mig på de usla bollar vi har... Förhoppningsvis dyker det upp nya bollar rätt snart så man kan börja lira på allvar.
Träning igen ikväll. Löpning sedan bollträning. Kroppen känns återhämtad sen i tisdags så det e bara att köra!
/Dr. Phil
Senare på kvällen hölls a-lagets andra bollpass i "Grottan". Känns fortfarande lite sådär med precision och så vidare men materiallirare som man är så skyller jag och andra med mig på de usla bollar vi har... Förhoppningsvis dyker det upp nya bollar rätt snart så man kan börja lira på allvar.
Träning igen ikväll. Löpning sedan bollträning. Kroppen känns återhämtad sen i tisdags så det e bara att köra!
/Dr. Phil
Nu är vi igång!
Första träningspasset igår. Många tappade passningar pga ovana och handsvett. Märkligt va mycket mer man svettas på sommaren än på vintern... På det stora hela var det ändå en okay träning till slut när man hade blivit lite mer vän med bollen.
Tyvärr så var det många borta i vår microtrupp så vi var bara sex utespelare och två keepers. Sjukdom och semestrar som tur är så ingen skiter i träningarna än så länge.
Ikväll stundar Coopertest. Vi hade ett innan sommaren och förhoppningsvis springer grabbarna lika fort eller snabbare denna gång. Tider osv finns på hemsidan (laget.se/shkherrsenior) för er som älskar siffror. Efter Cooper är det handboll i hallen. Fun Fun!
(Korrigering från gårdagens inlägg... Det var främst F-97 som tränade med några 96:or. Det var makarna Lager som höll i träningen.)
/Dr. Phil
Tyvärr så var det många borta i vår microtrupp så vi var bara sex utespelare och två keepers. Sjukdom och semestrar som tur är så ingen skiter i träningarna än så länge.
Ikväll stundar Coopertest. Vi hade ett innan sommaren och förhoppningsvis springer grabbarna lika fort eller snabbare denna gång. Tider osv finns på hemsidan (laget.se/shkherrsenior) för er som älskar siffror. Efter Cooper är det handboll i hallen. Fun Fun!
(Korrigering från gårdagens inlägg... Det var främst F-97 som tränade med några 96:or. Det var makarna Lager som höll i träningen.)
/Dr. Phil
Nu kör vi. Segra eller dö!
Då var seglingarna och golfen över för denna gång och det är återigen dags för riktig idrott. Handbollssäsongen drar igång med allt vad det innebär. Sömnlösa nätter. Trötta leder. Sönderslagna möbler. Krossade näsben. Splittrade familjer... Visst är det UNDERBART!
Jag sitter här med en kopp kaffe och klurar på hur säsongen kommer se ut. Hur kommer det gå för de hårdsatsande herrarna? Kommer a-flickorna fortsätta sin positiva trend från slutet av förra säsongen? Kommer damerna få ihop ett lag efter många om och men? Allt detta kommer självklart tiden utvisa men nyfiken som man är så kommer man ju hålla full koll så ingen behöver undra här framöver. Jag ser det som min skyldighet att informera min omgivning om allt som händer inom klubben i mitt hjärta, SHK.
Idag, måndag den 2 augusti, drar två gäng igång sin träning efter sommaruppehållet. Dels drar Bernt Bodins nya adepter, f-96 igång. Dels drar herrarna igång sin "monstersatsning" mot div.3. De sistnämnda kommer träna 22 av 31 dagar i augusti och det lär vara ett rekord i träningsmängd för Stenungsunds handbollsklubb. Ingen är mer glad än jag för denna träningsdos för det är ju helt klart ett steg i rätt riktning. Om vi har sagt att vi inte vill spela i div. 4 längre så måste man ju "spänna bågen" och verkligen "gå fört".
Så för er som har tröttnat på salta dopp och att flå bort all hud på er allt för solbrända näsa så finns det nu återigen möjlighet att ta en sväng till Bollhallen för underhållning. Kom dit och fika samtidigt som ni kollar träning eller bara gå ner och tjöta lite. Sammanhållning är ALLT i en klubb så ju mer sammansvetsade vi är desto bättre kommer det gå, trust me.
Så... Nu är vi igång igen och som jag har sagt tidigare... Nu fan gäller det. Segra eller dö!
/Dr. Phil, hårdbevakare av SHK.
Jag sitter här med en kopp kaffe och klurar på hur säsongen kommer se ut. Hur kommer det gå för de hårdsatsande herrarna? Kommer a-flickorna fortsätta sin positiva trend från slutet av förra säsongen? Kommer damerna få ihop ett lag efter många om och men? Allt detta kommer självklart tiden utvisa men nyfiken som man är så kommer man ju hålla full koll så ingen behöver undra här framöver. Jag ser det som min skyldighet att informera min omgivning om allt som händer inom klubben i mitt hjärta, SHK.
Idag, måndag den 2 augusti, drar två gäng igång sin träning efter sommaruppehållet. Dels drar Bernt Bodins nya adepter, f-96 igång. Dels drar herrarna igång sin "monstersatsning" mot div.3. De sistnämnda kommer träna 22 av 31 dagar i augusti och det lär vara ett rekord i träningsmängd för Stenungsunds handbollsklubb. Ingen är mer glad än jag för denna träningsdos för det är ju helt klart ett steg i rätt riktning. Om vi har sagt att vi inte vill spela i div. 4 längre så måste man ju "spänna bågen" och verkligen "gå fört".
Så för er som har tröttnat på salta dopp och att flå bort all hud på er allt för solbrända näsa så finns det nu återigen möjlighet att ta en sväng till Bollhallen för underhållning. Kom dit och fika samtidigt som ni kollar träning eller bara gå ner och tjöta lite. Sammanhållning är ALLT i en klubb så ju mer sammansvetsade vi är desto bättre kommer det gå, trust me.
Så... Nu är vi igång igen och som jag har sagt tidigare... Nu fan gäller det. Segra eller dö!
/Dr. Phil, hårdbevakare av SHK.
Hemma från Rödspätte 2010.
Så har då hallarna än en gång tystnat och lukten av blod, svett och tårar lämnat Fredrikshamn. Skolornas 80-talsinredning står återigen prydligt uppstaplade på fint danskt manér och kassörerna på de lokala små butikerna har äntligen fått tag i mynt igen... Rödspätte Cup är över för denna gång.
Stenungsunds HK åkte till årets cup med fem lag. Pojkar-93, Flickor-93/94, -95, -96, -97. De lag som rent placeringsmässigt klarade sig bäst i turneringen var grabbarna som tog sig till A-slutspelets första match och 95:orna som tog sig hela vägen till A-slutspelets Kvartsfinal(!). Både Flickor -96 och -97 gjorde också bra ifrån sig då båda lagen lyckade ta sig till B-final där de tyvärr blev besegrade.
Hur gick det då för SHK:s stolthet, våra A-flickor (93/94), eller "Dame Junior" som danskarna säger?
Jo. Först ska vi fastställa förutsättningarna. Vi åkte till cupen med sju utespelare och en målvakt. Vår ena målvakt, Anna, blev tyvärr sjuk alldeles innan och kunde inte åka med och Belle har under en längre tid inte varit aktuell för spel. (Det måste varit den minsta truppen i hela Rödspätte.) Som tur är så åkte vi med åtta riktiga krigarlejon så vika ner sig va det inte tal om! Vi var fast beslutna om att kriga så länge orken fanns och se hur långt det räckte.
Match 1: Borås HK vs SHK 12-11 (Bannerslund, fre 8.00)
Det är alltid svårt att spela match kl. 8.00 på morgonen. Den enda fördelen med den tiden är att man får lite tid i hallen. Speciellt bra eftersom det var första matchen och tjejerna behövde nog känna på atmosfären lite. Vi kom till hallen rätt tidigt och lät tjejerna "leka" lite. Bara kasta lite boll eller bara lyssna på lite go musik och ta det lugnt.
Matchen blev en enormt jämn tillställning då SHK faktiskt höll i taktpinnen större delen av matchen. Bra spel och bra målvaktsspel från stenungsundarna räckte nästan till oavgjort men med lite flyt lyckades Borås vinna matchen men en boll. Surt, surt som fan men det fanns fler poäng att spela om.
Match 2: SHK vs Stryn TIL 9-9 (Bannerslund, fre 13,15)
Om Boråsmatchen var bra så var detta en riktig skitmatch. Det kändes tidigt i matchen att vi var betydligt bättre än motståndet och det kanske smittade av sig på spelarna. Det slarvades och tappades bollar, försvarsspelet var oengagerat och anfallen blev fantasilösa. Vi ledde ändå hela matchen men lyckades slarva bort vår ledning med bara 15 sekunder kvar. Visst, retligt att inte få två poäng mot ett sådant motstånd men nu hade vi iaf vår första poäng!
Match 3: Korsvoll HK vs SHK 14-8 (Bannerslund, lörd 9.05)
Ytterligare en tidig morgon ute i Bannerslund... Motståndet denna gång var Korsvoll som dagen innan hade spöat Stryn med 13 bollar och FFI med 8. Vi visste att det var ett riktigt handbollslag vi mötte och att det skulle bli tufft att vinna men vi spände bågen och försökte så gott vi kunde. Tjejerna gjorde en kanonmatch och krigade på ordentligt. Vi lyckades hålla jämna steg med norskorna nästan hela matchen och spelade som vanligt grymt försvarsspel. De mål som trillade in var allt som oftast kontringar eller skumma inspel till deras linjespelare. Att bara förlora med 6 mål mot det lag som kom fyra i hela turneringen gör nog denna till vår bästa match i turneringen. Det kan ju tilläggas att de vann sin kvartsfinal i a-slutspelet med lika många mål så rent tekniskt skulle vi ju kunnat vara där.
Match 4: AMTV:2 vs SHK 9-14 (Abildgård, lörd 12.25)
Äntligen vinst! Vilken vinst sen. Vi gav aldrig AMTV en chans egentligen. Bra spel från målvakt till kantspelare och alla drog sitt strå till stacken. Vi kontrollerade matchen från start till mål. Inte mycket mer att säga. Bra vinst helt enkelt.
Match 5: SHK vs FFI 7-15 (Idreattshallen, lörd 21.40)
Efter en del huvudräkning från ledarhåll så insåg vi att hur matchen än slutade så skulle vi komma fyra i gruppen så taktiken var simpel:
"Spar på krutet. Ta inga onödiga risker. Sätt er på bänken och vila om ni är lite trötta."
I teorin en väldigt enkel sak men som bekant blir det oftast inte som man tänkt sig. Vi börjar bra och tar ledningen genom ett par enkla mål. Det bjuds på lite målgester från alla möjliga håll och matchen rullar på. Så kommer då sista sekunden i första halvlek... Vår kapten råkar träffa en tjej i bröstet med en boll på ett frikast och domaren får ett spel! Rött kort till stackars Ellen och det blir raseri från ledarbänken. "Kom hit nu så ska jag prata med dig!" får Fredrik ur sig från bänkplats och för en kort stund trodde jag nog att andra röda var på gång. Vi fick tillslut acceptera idiotens beslut och spela av andra halvlek också.
Då, någonstans i mitten av andra halvlek, så gör Frida ett genombrott och gör mål. Problemet är bara att hon landar på utsidan av vaden och får en rejäl smäll. Hon får ont och vi beslutar att hon sitter resten av matchen. Ellen borta, Frida skadad. Ok, vi spelar med fem utespelare då. Med två av våra större spelare borta blev det tufft i försvaret och siffrorna sprang iväg. Men som vi sa innan matchen, vi skulle ju sluta fyra oavsett...
Efter matchen så var det många frågetecken som var tvungna att redas ut. Var Ellen avstängd nästa match? Skulle Frida kunna spela mer? Fanns det mer att ge från övriga tjejer som fick slita hårt i Ellen och Fridas frånvaro? Vi fick helt enkelt sprida ut oss för att lösa problemet. Annelie fick ta töserna till skolan för att sova. (Vi skulle ju spela match kl. 8.00 ute i Strandby nästa morgon...) Fredrik fick stanna kvar i Arena Nord för att vänta på beskedet om Ellen fick spela nästa match eller om hon var avstängd. Jag fick hoppa in i bilen och köra Frida till Hjörring för att kolla upp hennes ben.
Det är ungefär fyra mil till Hjörring från Fredrikshamn. Roadtrip i Danmark säger man ju aldrig nej till. Väl framme i Hjörring skulle man ju hitta Sjukhuset också, eller Sygehuset som danskarna säger. Vi fick stanna till på en mack.
-"Undskyld! Hva ligge Sygehuse?"
-"Kör fram til Lyskryss, sen höjer, sen ragt from. Sen aer do framme."
Lätt som en plätt. Vi hittade sjukhuset och gick in. Som vanligt så blev vi skickade kors och tvärs i det på tok för stora sjukhuset innan vi blev satta i ett stendött väntrum där vi satt över en timme innan vi såg skymten av någon annan patient. Det enda vi kunde göra var att vänta och räkna hur många gånger sjukhusets enda sjuksköterska körde igenom hallen med sitt eldrivna färdmedel.
Runt ett på natten blev det helt plötsligt liv i luckan. Först trillade två pensionärer in i väntrummet och fick genast gå in i nästa rum där de fick hjälp... Särbehandlade de svenskar tro?!?... Strax efteråt kom det in en liten yngling med sönderslagen haka. Med sig hade han sin vidriga lilla flickvän som envisades med att hålla en halv cigg i handen som inte ens va tänd... Skumt folk i Danmark helt klart... Efter att de fick hjälp så var det äntligen vår tur. Läkaren konstaterade att Frida hade fått en "Spraengning i fibrene" eller som vi tolkade det en blödning i muskeln. Det var enligt läkaren inga problev att spela med den skadan bara det inte gjorde så ont så vi åkte från Hjörring med ett positivt besked till slut.
På vägen hem lyckades vi med något så ovanligt som att se två cyklister krocka på cykelvägen i det bäcksvarta mörkret. Då höjdes ju förstås humöret lite och när man dessutom fick beskedet att Ellen INTE var avstängd så kunde man somna gött sen. Klockan var väl då ungefär 2.15 och man skulle upp 5.45 ungefär så det var dags att sova...
Slutspel:
16:delsfinal: SHK vs Nossebro IF 5-13 (Strandby, sönd 8.00)
Laget var fast beslutna att gårdagens negativa händelser inte skulle få påverka dagens matcher. Från första passningen så fanns vinnarviljan där hos samtliga spelare och med SHK:s numer legendariska försvarsspel hade Nossebro inget att sätta emot. Promenadseger skulle det stå om det rapporterades om denna match i Aftonbladet.
8:delsfinal: SHK vs Stord Handball:2 12-10 (Strandby, sönd 11.15)
Om man inte hade märkt det innan så märkte man det tydligt nu att tjejerna började bli trötta. Vi krigade inte längre mot andra lag och hur de spelar utan fokus nu var mer mot att få igång muskler, hjärna och vilja inför varje match. Att få spelarna att äta, vila och bara ta det lugnt var allt vi lade fokus på mellan matcherna. När väl domaren (en bjässe på 130 kg iklädd en, för helgen passande, skrikgul, tight tröja) blåste igång matchen så kändes det ändå som att tjejerna var förberedda och redo för match.
Även denna match kontrollerade SHK från start till mål. Det enda problevet för de röda var att Stord spelade med åtta spelare och vi sju. Pajasen i gult hade nämligen bestämt sig för att göra matchen gämn oavsett hur överlägsna vi var. Utvisningar för att man nuddar motståndarna, solklara tramp som han blundar för, ja allt ni kan tänka er dömnde han för... Som ledare är det svårt att hålla tungan rätt i mun en sån här match så en och annan groda hoppade nog ur... (Tur att domaren hade glömt hörselapparaten hemma kanske...) Vinst iaf till slut med 12-10!
Kvartsfinal: SHK vs Ellerbek TSV 6-15 (Abildgård, sönd 14.35)
Vissa säger att man ibland går på hälarna när man är trött. Vi gick nog på lårbenshalsarna vid det här laget. Åtta slutkörda SHK:are mötte ett betydligt piggare Ellerbek TSV och matchen kunde bara sluta på ett sätt. Visst, med lite flyt skulle vi kanske kunnat hänga med lite längre i matchen men det är orimligt att ens tro att vi skulle kunna vinna den matchen med den status vi hade. Alla tjejerna gjorde så gott de kunde och med trötthet kommer självklart sämre humör så det blev lite upprörda kommentarer till varandra i sista matchen men det beror som sagt på trötthet och inget annat. Jag tycker ändå att vi höll ihop det någorlunda i matchen och spelade av den med värdighet och kunde gå från hallen stolta över vår insats. All heder åt tjejerna helt klart.
Summering:
Phew... Det blev ett par rader till slut...
Tack tjejer för en kanonhelg. Tack Annelie för att du tog hand om "de små kycklingarna" när vi fick vår skönhetssömn på annan ort. Tack föräldrarna som hejade på i med- och motgång.
Over and Out.
//Dr. Phil aka Anders B.
Stenungsunds HK åkte till årets cup med fem lag. Pojkar-93, Flickor-93/94, -95, -96, -97. De lag som rent placeringsmässigt klarade sig bäst i turneringen var grabbarna som tog sig till A-slutspelets första match och 95:orna som tog sig hela vägen till A-slutspelets Kvartsfinal(!). Både Flickor -96 och -97 gjorde också bra ifrån sig då båda lagen lyckade ta sig till B-final där de tyvärr blev besegrade.
Hur gick det då för SHK:s stolthet, våra A-flickor (93/94), eller "Dame Junior" som danskarna säger?
Jo. Först ska vi fastställa förutsättningarna. Vi åkte till cupen med sju utespelare och en målvakt. Vår ena målvakt, Anna, blev tyvärr sjuk alldeles innan och kunde inte åka med och Belle har under en längre tid inte varit aktuell för spel. (Det måste varit den minsta truppen i hela Rödspätte.) Som tur är så åkte vi med åtta riktiga krigarlejon så vika ner sig va det inte tal om! Vi var fast beslutna om att kriga så länge orken fanns och se hur långt det räckte.
Match 1: Borås HK vs SHK 12-11 (Bannerslund, fre 8.00)
Det är alltid svårt att spela match kl. 8.00 på morgonen. Den enda fördelen med den tiden är att man får lite tid i hallen. Speciellt bra eftersom det var första matchen och tjejerna behövde nog känna på atmosfären lite. Vi kom till hallen rätt tidigt och lät tjejerna "leka" lite. Bara kasta lite boll eller bara lyssna på lite go musik och ta det lugnt.
Matchen blev en enormt jämn tillställning då SHK faktiskt höll i taktpinnen större delen av matchen. Bra spel och bra målvaktsspel från stenungsundarna räckte nästan till oavgjort men med lite flyt lyckades Borås vinna matchen men en boll. Surt, surt som fan men det fanns fler poäng att spela om.
Match 2: SHK vs Stryn TIL 9-9 (Bannerslund, fre 13,15)
Om Boråsmatchen var bra så var detta en riktig skitmatch. Det kändes tidigt i matchen att vi var betydligt bättre än motståndet och det kanske smittade av sig på spelarna. Det slarvades och tappades bollar, försvarsspelet var oengagerat och anfallen blev fantasilösa. Vi ledde ändå hela matchen men lyckades slarva bort vår ledning med bara 15 sekunder kvar. Visst, retligt att inte få två poäng mot ett sådant motstånd men nu hade vi iaf vår första poäng!
Match 3: Korsvoll HK vs SHK 14-8 (Bannerslund, lörd 9.05)
Ytterligare en tidig morgon ute i Bannerslund... Motståndet denna gång var Korsvoll som dagen innan hade spöat Stryn med 13 bollar och FFI med 8. Vi visste att det var ett riktigt handbollslag vi mötte och att det skulle bli tufft att vinna men vi spände bågen och försökte så gott vi kunde. Tjejerna gjorde en kanonmatch och krigade på ordentligt. Vi lyckades hålla jämna steg med norskorna nästan hela matchen och spelade som vanligt grymt försvarsspel. De mål som trillade in var allt som oftast kontringar eller skumma inspel till deras linjespelare. Att bara förlora med 6 mål mot det lag som kom fyra i hela turneringen gör nog denna till vår bästa match i turneringen. Det kan ju tilläggas att de vann sin kvartsfinal i a-slutspelet med lika många mål så rent tekniskt skulle vi ju kunnat vara där.
Match 4: AMTV:2 vs SHK 9-14 (Abildgård, lörd 12.25)
Match 5: SHK vs FFI 7-15 (Idreattshallen, lörd 21.40)
Efter en del huvudräkning från ledarhåll så insåg vi att hur matchen än slutade så skulle vi komma fyra i gruppen så taktiken var simpel:
"Spar på krutet. Ta inga onödiga risker. Sätt er på bänken och vila om ni är lite trötta."
I teorin en väldigt enkel sak men som bekant blir det oftast inte som man tänkt sig. Vi börjar bra och tar ledningen genom ett par enkla mål. Det bjuds på lite målgester från alla möjliga håll och matchen rullar på. Så kommer då sista sekunden i första halvlek... Vår kapten råkar träffa en tjej i bröstet med en boll på ett frikast och domaren får ett spel! Rött kort till stackars Ellen och det blir raseri från ledarbänken. "Kom hit nu så ska jag prata med dig!" får Fredrik ur sig från bänkplats och för en kort stund trodde jag nog att andra röda var på gång. Vi fick tillslut acceptera idiotens beslut och spela av andra halvlek också.
Då, någonstans i mitten av andra halvlek, så gör Frida ett genombrott och gör mål. Problemet är bara att hon landar på utsidan av vaden och får en rejäl smäll. Hon får ont och vi beslutar att hon sitter resten av matchen. Ellen borta, Frida skadad. Ok, vi spelar med fem utespelare då. Med två av våra större spelare borta blev det tufft i försvaret och siffrorna sprang iväg. Men som vi sa innan matchen, vi skulle ju sluta fyra oavsett...
Efter matchen så var det många frågetecken som var tvungna att redas ut. Var Ellen avstängd nästa match? Skulle Frida kunna spela mer? Fanns det mer att ge från övriga tjejer som fick slita hårt i Ellen och Fridas frånvaro? Vi fick helt enkelt sprida ut oss för att lösa problemet. Annelie fick ta töserna till skolan för att sova. (Vi skulle ju spela match kl. 8.00 ute i Strandby nästa morgon...) Fredrik fick stanna kvar i Arena Nord för att vänta på beskedet om Ellen fick spela nästa match eller om hon var avstängd. Jag fick hoppa in i bilen och köra Frida till Hjörring för att kolla upp hennes ben.
Det är ungefär fyra mil till Hjörring från Fredrikshamn. Roadtrip i Danmark säger man ju aldrig nej till. Väl framme i Hjörring skulle man ju hitta Sjukhuset också, eller Sygehuset som danskarna säger. Vi fick stanna till på en mack.
-"Undskyld! Hva ligge Sygehuse?"
-"Kör fram til Lyskryss, sen höjer, sen ragt from. Sen aer do framme."
Lätt som en plätt. Vi hittade sjukhuset och gick in. Som vanligt så blev vi skickade kors och tvärs i det på tok för stora sjukhuset innan vi blev satta i ett stendött väntrum där vi satt över en timme innan vi såg skymten av någon annan patient. Det enda vi kunde göra var att vänta och räkna hur många gånger sjukhusets enda sjuksköterska körde igenom hallen med sitt eldrivna färdmedel.
Runt ett på natten blev det helt plötsligt liv i luckan. Först trillade två pensionärer in i väntrummet och fick genast gå in i nästa rum där de fick hjälp... Särbehandlade de svenskar tro?!?... Strax efteråt kom det in en liten yngling med sönderslagen haka. Med sig hade han sin vidriga lilla flickvän som envisades med att hålla en halv cigg i handen som inte ens va tänd... Skumt folk i Danmark helt klart... Efter att de fick hjälp så var det äntligen vår tur. Läkaren konstaterade att Frida hade fått en "Spraengning i fibrene" eller som vi tolkade det en blödning i muskeln. Det var enligt läkaren inga problev att spela med den skadan bara det inte gjorde så ont så vi åkte från Hjörring med ett positivt besked till slut.
På vägen hem lyckades vi med något så ovanligt som att se två cyklister krocka på cykelvägen i det bäcksvarta mörkret. Då höjdes ju förstås humöret lite och när man dessutom fick beskedet att Ellen INTE var avstängd så kunde man somna gött sen. Klockan var väl då ungefär 2.15 och man skulle upp 5.45 ungefär så det var dags att sova...
Slutspel:
16:delsfinal: SHK vs Nossebro IF 5-13 (Strandby, sönd 8.00)
Laget var fast beslutna att gårdagens negativa händelser inte skulle få påverka dagens matcher. Från första passningen så fanns vinnarviljan där hos samtliga spelare och med SHK:s numer legendariska försvarsspel hade Nossebro inget att sätta emot. Promenadseger skulle det stå om det rapporterades om denna match i Aftonbladet.
8:delsfinal: SHK vs Stord Handball:2 12-10 (Strandby, sönd 11.15)
Om man inte hade märkt det innan så märkte man det tydligt nu att tjejerna började bli trötta. Vi krigade inte längre mot andra lag och hur de spelar utan fokus nu var mer mot att få igång muskler, hjärna och vilja inför varje match. Att få spelarna att äta, vila och bara ta det lugnt var allt vi lade fokus på mellan matcherna. När väl domaren (en bjässe på 130 kg iklädd en, för helgen passande, skrikgul, tight tröja) blåste igång matchen så kändes det ändå som att tjejerna var förberedda och redo för match.
Även denna match kontrollerade SHK från start till mål. Det enda problevet för de röda var att Stord spelade med åtta spelare och vi sju. Pajasen i gult hade nämligen bestämt sig för att göra matchen gämn oavsett hur överlägsna vi var. Utvisningar för att man nuddar motståndarna, solklara tramp som han blundar för, ja allt ni kan tänka er dömnde han för... Som ledare är det svårt att hålla tungan rätt i mun en sån här match så en och annan groda hoppade nog ur... (Tur att domaren hade glömt hörselapparaten hemma kanske...) Vinst iaf till slut med 12-10!
Kvartsfinal: SHK vs Ellerbek TSV 6-15 (Abildgård, sönd 14.35)
Vissa säger att man ibland går på hälarna när man är trött. Vi gick nog på lårbenshalsarna vid det här laget. Åtta slutkörda SHK:are mötte ett betydligt piggare Ellerbek TSV och matchen kunde bara sluta på ett sätt. Visst, med lite flyt skulle vi kanske kunnat hänga med lite längre i matchen men det är orimligt att ens tro att vi skulle kunna vinna den matchen med den status vi hade. Alla tjejerna gjorde så gott de kunde och med trötthet kommer självklart sämre humör så det blev lite upprörda kommentarer till varandra i sista matchen men det beror som sagt på trötthet och inget annat. Jag tycker ändå att vi höll ihop det någorlunda i matchen och spelade av den med värdighet och kunde gå från hallen stolta över vår insats. All heder åt tjejerna helt klart.
Summering:
- Vi vann tre, en oavgjord och förlorade tre. (Jag räknar inte med FFI-matchen som vi inte tog på allvar.) Detta betyder att vi slog lika många lag som vi förlorade mot och det är iaf jag nöjd med.
- Alla våra utespelare gjorde mål! Visst, mål är långt ifrån allt i handboll men det känns ändå alltid skönt att känna att man är med och producerar, även i målprotokollet.
- Inga av våra tjejer lyckades ta sig till landskampen men tre av Boråstjejerna lyckades... Konstigt eftersom vi kom längre än Borås i slutspelet och i mitt tycke hade spelare i vårt lag som absolut hade chansen.
- Mer hjärta än det som tjejerna visade under helgen är svårt att få tag på. Snacka om att kriga till sista sekund.
- Belle kommer nog kräkas nästa gång hon ser ett gäng handbollar i en handbollssäck så mycket som hon fick bära runt den under helgen :P
- Johanna gör en kanonturnering i Annas frånvaro. Alltid gött att veta att när vi tappar en stjärna så finns det en till där som gör jobbet.
Phew... Det blev ett par rader till slut...
Tack tjejer för en kanonhelg. Tack Annelie för att du tog hand om "de små kycklingarna" när vi fick vår skönhetssömn på annan ort. Tack föräldrarna som hejade på i med- och motgång.
Over and Out.
//Dr. Phil aka Anders B.
Säsongen slut. Vad ska man göra nu?
Ja så var då årets handbollssäsong slut för herrarnas del. En säsong som lugnt kan liknas med en berg- och dalbana. Strålande insatser har varvats med riktiga pissmatcher och givande träningar med 20 aktiva har blandats med omotiverad "minihandboll" med fyra personer och en slips i mål. Vad hände egentligen med fjolårets SHK, det lag som var snuddande nära att ta sig upp i trean och som de flesta hyste stor respekt för? Låt oss nu lägga säsongen under lupp så ska vi se vad vi hittar...
Säsongen började någon gång under sommaren med "Auschwitz-tränaren" Ulf. En friidrottstränare som visade sig ha en smått sjuk förkärlek för branta backar och långa löpningar. Visst, roligare träningar har man ju varit med om men fy fan vad vältränade vi måste ha varit när säsongen drog igång inne i Bollhallen.
Det var då problemen började hopa sig. Var är vår tränare? Hur ska vi spela? Vilka ska fylla det stora hål som trion Max, Anton och Dalle lämnat efter sig när de drog till de svenska mästarna? Det är aldrig kul att börja en säsong med så många frågetecken.
Till en början så åtog sig Michael Nyberg sig tränarrollen men det märktes ganska fort att det inte var hållbart att i detta skede ha en såpass ovan tränare i ett så ungt lag som SHK hade. Med bara ett fåtal "rutinerade" spelare och massor av juniorer/a-pojkar så behövdes en mer pedagogisk ledartyp i laget. Tyvärr tog det grymt lång tid innan denna plats fylldes av Per Öberg.
Problemen fortsatte tyvärr även efter Pers inträde i ledarstaben. Laget kändes spretigt under hela säsongen och spelarna flög mellan positioner och "roller" i laget. Ena dagen var man kantspelare med full fart framåt och nästa dag var man en niometare med stort ansvar både offensivt och defensivt. Jag säger inte att det är negativt att spela niometare men om man ska ha en sådan roll i ett lag så kan det ju vara bra att veta om det tidigt så man får chans att "biffa" till sig lite och träna där man spelar. Jag är långt ifrån den enda som haft detta problemet under säsongen.
Finns det då hopp för SHK som i år hamnar på en blygsam plats i nedre delen av tabellen? Tja, någonstans vill jag ändå tro detta. Det finns bra folk i föreningen som tydligen inte gett upp detta sjunkande skepp. Dessutom så kan jag som första blogg avslöja att vi kommer nästa säsong ha Anton Bodin tillgänglig igen. Personligen tycker jag att han i nuläget inte bör återvända om det inte händer något med a-laget men det är hans val och det får man respektera. För min del tror jag det gäller att klubben presenterar en vettig tränare rätt tidigt om jag ska orka satsa nästa år. Ett till sånt här hund-år är inget jag är sugen på. Då sysslar jag nog hellre med något annat.
Det är väl på sin plats att ändå tacka de lojala krigare som slagits vid min sida denna säsong och som har orkat med förlusterna och motgångarna. Utan er skulle jag inte fått spela alls trots allt och någonstans så är ju ändå Handboll det roligaste som finns!
Det är bara att invänta och se vad framtiden har i sitt sköte. Någonting med handboll lär man ju syssla med iaf. Annars börjar man väl klättra på väggarna.
Over and Out!
/Dr.Phil, aka El Capitano
Säsongen började någon gång under sommaren med "Auschwitz-tränaren" Ulf. En friidrottstränare som visade sig ha en smått sjuk förkärlek för branta backar och långa löpningar. Visst, roligare träningar har man ju varit med om men fy fan vad vältränade vi måste ha varit när säsongen drog igång inne i Bollhallen.
Det var då problemen började hopa sig. Var är vår tränare? Hur ska vi spela? Vilka ska fylla det stora hål som trion Max, Anton och Dalle lämnat efter sig när de drog till de svenska mästarna? Det är aldrig kul att börja en säsong med så många frågetecken.
Till en början så åtog sig Michael Nyberg sig tränarrollen men det märktes ganska fort att det inte var hållbart att i detta skede ha en såpass ovan tränare i ett så ungt lag som SHK hade. Med bara ett fåtal "rutinerade" spelare och massor av juniorer/a-pojkar så behövdes en mer pedagogisk ledartyp i laget. Tyvärr tog det grymt lång tid innan denna plats fylldes av Per Öberg.
Problemen fortsatte tyvärr även efter Pers inträde i ledarstaben. Laget kändes spretigt under hela säsongen och spelarna flög mellan positioner och "roller" i laget. Ena dagen var man kantspelare med full fart framåt och nästa dag var man en niometare med stort ansvar både offensivt och defensivt. Jag säger inte att det är negativt att spela niometare men om man ska ha en sådan roll i ett lag så kan det ju vara bra att veta om det tidigt så man får chans att "biffa" till sig lite och träna där man spelar. Jag är långt ifrån den enda som haft detta problemet under säsongen.
Finns det då hopp för SHK som i år hamnar på en blygsam plats i nedre delen av tabellen? Tja, någonstans vill jag ändå tro detta. Det finns bra folk i föreningen som tydligen inte gett upp detta sjunkande skepp. Dessutom så kan jag som första blogg avslöja att vi kommer nästa säsong ha Anton Bodin tillgänglig igen. Personligen tycker jag att han i nuläget inte bör återvända om det inte händer något med a-laget men det är hans val och det får man respektera. För min del tror jag det gäller att klubben presenterar en vettig tränare rätt tidigt om jag ska orka satsa nästa år. Ett till sånt här hund-år är inget jag är sugen på. Då sysslar jag nog hellre med något annat.
Det är väl på sin plats att ändå tacka de lojala krigare som slagits vid min sida denna säsong och som har orkat med förlusterna och motgångarna. Utan er skulle jag inte fått spela alls trots allt och någonstans så är ju ändå Handboll det roligaste som finns!
Det är bara att invänta och se vad framtiden har i sitt sköte. Någonting med handboll lär man ju syssla med iaf. Annars börjar man väl klättra på väggarna.
Over and Out!
/Dr.Phil, aka El Capitano
Tankar om svenskan sent på natten...
Ja det var ju inte direkt igår man satt här, smuttande på en "konjagare" och rökte på sin finaste Havanna och funderade på saker och ting. Idag däremot kände jag mig allt för pigg för att sova så jag tog mig tid att roa mig med "Värsta Språket-DVD:n" och blev gensast sugen på att kasta lite skit på saker jag ogillar.
Ni som känner mig vet säkert vid det här laget att jag kan vara ganska "petig" med vissa detaljer i vårt språk. Ta särskrivningar till exempel. Eller sär skrivningar som vissa lätt skulle kunna skriva. Mitt HAT mot dessa personer har förvisso svalnat en aning eftersom man blir drabbad av dessa sär skrivningar (!) varje dag men det kan ändå vara kul att ta upp ett par bara för att visa hur sjukt fel det kan bli... Mycket nöje!
"Vi söker kassa medarbetare."
-Kan det vara så att de egentligen vill ha kassamedarbetare?
Rök fritt på denna avdelning!
-Hmm eller får man absolut INTE röka där?
"Sjuk sköterska."
-Den vill inte jag ha på ett sjukhus...
"Sten tvättade Levis jeans."
-Jasså? Vilken go kompis!
"Jag är en mörk hårig tjej."
-Hmm var exakt e du hårig?
"Skum tomte."
-Hmm vad exakt har denna julspridare gjort innan han tog jobbet som tomte?
"Extra knäck till jul!"
-Haha, ja det e ju på jul man äter det så :D
Ja listan kan göras hur lång som helst och alla e ju smått roliga! Det finns ju dessutom de som verkligen kämpar för att INTE särskriva och då kan det också ta fel. Lyssna bara på detta:
"Halvgrillad kyckling"
-Är det safe att äta tro...?
Ja. Kort och gott, det e sjukt irriterande och kan ju bli väldigt fel om man inte passar sig :D
Det finns mer saker jag stör mig på men det orkar jag inte skriva nu. Ni som nu tänker: Vafan! Han stavar ju fel själv och använder kommatecken, citationstecken fel osv så säger jag bara: Up yours! Det är inte alls lika störande eftersom det påverkar inte innebörden i närheten lika mycket som dessa lingvistiska styggelser!
Yours truly,
Dr.Phil
Ni som känner mig vet säkert vid det här laget att jag kan vara ganska "petig" med vissa detaljer i vårt språk. Ta särskrivningar till exempel. Eller sär skrivningar som vissa lätt skulle kunna skriva. Mitt HAT mot dessa personer har förvisso svalnat en aning eftersom man blir drabbad av dessa sär skrivningar (!) varje dag men det kan ändå vara kul att ta upp ett par bara för att visa hur sjukt fel det kan bli... Mycket nöje!
"Vi söker kassa medarbetare."
-Kan det vara så att de egentligen vill ha kassamedarbetare?
Rök fritt på denna avdelning!
-Hmm eller får man absolut INTE röka där?
"Sjuk sköterska."
-Den vill inte jag ha på ett sjukhus...
"Sten tvättade Levis jeans."
-Jasså? Vilken go kompis!
"Jag är en mörk hårig tjej."
-Hmm var exakt e du hårig?
"Skum tomte."
-Hmm vad exakt har denna julspridare gjort innan han tog jobbet som tomte?
"Extra knäck till jul!"
-Haha, ja det e ju på jul man äter det så :D
Ja listan kan göras hur lång som helst och alla e ju smått roliga! Det finns ju dessutom de som verkligen kämpar för att INTE särskriva och då kan det också ta fel. Lyssna bara på detta:
"Halvgrillad kyckling"
-Är det safe att äta tro...?
Ja. Kort och gott, det e sjukt irriterande och kan ju bli väldigt fel om man inte passar sig :D
Det finns mer saker jag stör mig på men det orkar jag inte skriva nu. Ni som nu tänker: Vafan! Han stavar ju fel själv och använder kommatecken, citationstecken fel osv så säger jag bara: Up yours! Det är inte alls lika störande eftersom det påverkar inte innebörden i närheten lika mycket som dessa lingvistiska styggelser!
Yours truly,
Dr.Phil
Torsk i ett hett och spännande derby.
Idag mötte Stenungsund ärkerivalen Kongelf hemma i ICA Kvantum Arena. Efter en bedrövlig match borta mot samma motstånd så var det dags för upprättelse! De gröna svinen skulle inte få klampa på oss en gång till!
Matchen började bra för SHK som tog ledningen i matchen. Lagen följdes sedan åt och växlade mindre ledningar med varandra. I slutet av första halvlek tryter orken eller koncentrationen en aning för hemmalaget och Kongelf lyckas få med sig en tremålsledning in i halvtidsvilan.
Andra halvlek inleds med bra försvarsspel från bägge lagen och det tar lång tid innan första målet kommer. SHK krigar och krigar för att ta ikapp försprånget men förgäves. Kongelf kan hålla undan och vinner matchen med 32-28(?).
För att citera mig själv och min kollega så kan ju denna matchen låta som "inga konstigheter" men det var en väldigt märklig match att spela. Våra vänner i svart och vitt lyckades återigen krydda tillställningen en aning. De radade upp en härlig kavalkad av skumma domslut. 20 cm tramp som godkändes, dubbelstudsar som hela hallen såg, skott i huvudet på målvakten som studsar ut till mig som domaren får till målvaktens boll... Ja listan kan göras lång men tror ni har fattat vinken vid det här laget... Som tur var så var domsluten ungefär lika udda åt båda håll så vi skulle torskat med andra domare också.
Spelmässigt såg det riktigt bra ut stundtals i matchen. Albin "Ällvin" Lager gör en kanonmatch och visar helt klart att han duger för div. 4 och mer där till. Jeton får äntligen träff på skyttarna och har egentligen övertag mot samtliga deras spelare. Det som saknade idag var några enkla mål från nio meter. De mål som viv gjorde gjordes oftast från sex meter tack vare hårt slit. Vill man bli ett topplag så MÅSTE man få de enkla målen. Kontringar och enkla mål efter typ växlingar är allt i handboll.
Nu är det bara att bygga vidare på detta och spelar vi så här mot de övriga lagen så tar vi många poäng i vår!
/Dr. Phil
Matchen började bra för SHK som tog ledningen i matchen. Lagen följdes sedan åt och växlade mindre ledningar med varandra. I slutet av första halvlek tryter orken eller koncentrationen en aning för hemmalaget och Kongelf lyckas få med sig en tremålsledning in i halvtidsvilan.
Andra halvlek inleds med bra försvarsspel från bägge lagen och det tar lång tid innan första målet kommer. SHK krigar och krigar för att ta ikapp försprånget men förgäves. Kongelf kan hålla undan och vinner matchen med 32-28(?).
För att citera mig själv och min kollega så kan ju denna matchen låta som "inga konstigheter" men det var en väldigt märklig match att spela. Våra vänner i svart och vitt lyckades återigen krydda tillställningen en aning. De radade upp en härlig kavalkad av skumma domslut. 20 cm tramp som godkändes, dubbelstudsar som hela hallen såg, skott i huvudet på målvakten som studsar ut till mig som domaren får till målvaktens boll... Ja listan kan göras lång men tror ni har fattat vinken vid det här laget... Som tur var så var domsluten ungefär lika udda åt båda håll så vi skulle torskat med andra domare också.
Spelmässigt såg det riktigt bra ut stundtals i matchen. Albin "Ällvin" Lager gör en kanonmatch och visar helt klart att han duger för div. 4 och mer där till. Jeton får äntligen träff på skyttarna och har egentligen övertag mot samtliga deras spelare. Det som saknade idag var några enkla mål från nio meter. De mål som viv gjorde gjordes oftast från sex meter tack vare hårt slit. Vill man bli ett topplag så MÅSTE man få de enkla målen. Kontringar och enkla mål efter typ växlingar är allt i handboll.
Nu är det bara att bygga vidare på detta och spelar vi så här mot de övriga lagen så tar vi många poäng i vår!
/Dr. Phil
Handbolls-EM är igång och Sverige är kvar i träningshallen.
Jaha. Då va äntligen Handbolls-EM igång. Turneringen som vi handbollsälskare har gått och väntat på en lång tid nu. En turnering där Sverige ska visa att de återigen är ett lag att räkna med internationellt sett. En turnering som ska ge nytt hopp till de unga talanger som en dag vill kunna spela i det finaste som handbollssverige har att bjuda, nämligen landslaget.
Turneringens första motståndare blev Slovenien. Ett motstånd som vi helt klart skulle kunna slå. Mycket riktigt så börjar vi matchen med att totalt dominera. Så länge matchen hade ingen nerv, ingen fart, inga närkamper, inget hjärta... ja ni fattar grejen, då kunde Sverige spela handboll och göra mål på beställning. Ta bara Källmans mål i sista sekunden i första halvlek. Att göra mål direkt på frikast, med knorr dessutom skämmer ju bara ut sporten. Inget lag som är laddade och vill vinna en match släpper in sådana mål...
I andra perioden hade i alla fall Sloveniens tränare påmint deras spelare att det var ett EM som spelades och inte nån jävla tomtecup i minihandboll så slovenerna kom laddade in till andra halvlek. Svenskarna däremot hade nog fått en varsin slickepinne i paus och några bra virktips för de kom ut i minst lika omotiverade och piss-usla som matchen hade varit i första halvlek. Då är det inte konstigt att Slovenien kör över oss! Slutsiffror, 25-27.
Jag kan ju tycka att det minsta man kan begära av spelare är att de ska göra det de e bra på! Kim ska skjuta exempelvis. Hur många skott sköt han? Två, tre? Ja hursomhelst så skulle jag bänkat honom resten av turneringen efter dagens insats. Hans kaptensbindel skulle jag sålt på blocket för en facil summa av sju ark dasspapper. Den ända som kommer undan med godkänt är Beutler och kanske några av försvarsspelarna. Inga offensiva stjärnor delas ut idag. Att se ett helt anfallande lag spela "Alibi-spel" är över mitt förstånd. Vad sägs om att bara göra mål? Det är handboll, ingen kärnfysik!
Slutligen kan man ju fråga sig vad våra lövträd håller på med. Både Boken och Alm avstår landslagsspel men har inga som helst problem att spela klubbhandboll. Tycker det e åt helvete dåligt. Thomas, "jag är allmänt värdelös", Axnér skrev nånting i sin blogg om att spelarna får för dåligt betalt för att vinna EM men nog fan ska man inte spela i landslaget för att få betalt! Det ska vara inbäddat i modersmjölken att landslaget är det finaste man kan spela!
Ne usch och fy... Hoppas att de rycker upp sig redan i nästa match annars är jag på god väg att bojkota skiten!
/Doktorn
Turneringens första motståndare blev Slovenien. Ett motstånd som vi helt klart skulle kunna slå. Mycket riktigt så börjar vi matchen med att totalt dominera. Så länge matchen hade ingen nerv, ingen fart, inga närkamper, inget hjärta... ja ni fattar grejen, då kunde Sverige spela handboll och göra mål på beställning. Ta bara Källmans mål i sista sekunden i första halvlek. Att göra mål direkt på frikast, med knorr dessutom skämmer ju bara ut sporten. Inget lag som är laddade och vill vinna en match släpper in sådana mål...
I andra perioden hade i alla fall Sloveniens tränare påmint deras spelare att det var ett EM som spelades och inte nån jävla tomtecup i minihandboll så slovenerna kom laddade in till andra halvlek. Svenskarna däremot hade nog fått en varsin slickepinne i paus och några bra virktips för de kom ut i minst lika omotiverade och piss-usla som matchen hade varit i första halvlek. Då är det inte konstigt att Slovenien kör över oss! Slutsiffror, 25-27.
Jag kan ju tycka att det minsta man kan begära av spelare är att de ska göra det de e bra på! Kim ska skjuta exempelvis. Hur många skott sköt han? Två, tre? Ja hursomhelst så skulle jag bänkat honom resten av turneringen efter dagens insats. Hans kaptensbindel skulle jag sålt på blocket för en facil summa av sju ark dasspapper. Den ända som kommer undan med godkänt är Beutler och kanske några av försvarsspelarna. Inga offensiva stjärnor delas ut idag. Att se ett helt anfallande lag spela "Alibi-spel" är över mitt förstånd. Vad sägs om att bara göra mål? Det är handboll, ingen kärnfysik!
Slutligen kan man ju fråga sig vad våra lövträd håller på med. Både Boken och Alm avstår landslagsspel men har inga som helst problem att spela klubbhandboll. Tycker det e åt helvete dåligt. Thomas, "jag är allmänt värdelös", Axnér skrev nånting i sin blogg om att spelarna får för dåligt betalt för att vinna EM men nog fan ska man inte spela i landslaget för att få betalt! Det ska vara inbäddat i modersmjölken att landslaget är det finaste man kan spela!
Ne usch och fy... Hoppas att de rycker upp sig redan i nästa match annars är jag på god väg att bojkota skiten!
/Doktorn
